Under spridningen av coronaviruset i samhället och på våra arbetsplatser har arbetsmiljöfrågorna ökat i betydelse. Många arbetsplatser har ställts inför olika typer av omställningar som fortsätter påverka vår arbetsmiljö; var och hur vi utför och har möjlighet att utföra våra arbeten, hur våra arbetsplatser är utformade, hur vi mår på våra arbetsplatser. Vad gäller arbetsmiljöarbete har många arbetsgivare behövt hantera nya risker, sätta sig in i regelverk som man kanske inte känt till, eller kanske har man för första gången bekantat sig med regelverket kring arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete.
Verksamheter och arbetsplatser ser olika ut men gemensamt för alla arbetsgivare är att de behöver hantera en helt ny och unik situation med förändrade förutsättningar och nya utmaningar i sina verksamheter. Dessa kan handla om bland annat kommunikation, ökad sjukfrånvaro och därmed brist på personal, hög arbetsbelastning, nya arbetsuppgifter, distansarbete, ökad oro och stress hos medarbetare.
Folkhälsomyndigheten klassar sjukdomen covid-19 som både allmänfarlig och samhällsfarlig.[1] Arbetsmiljöverket bedömer att covid-19 tillhör riskklass 3 vilket innebär att viruset klassas som ”ett smittämne som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och kan utgöra en allvarlig fara för arbetstagare”.[2] Dessa definitioner ligger till grund för hanteringen av de särskilda arbetsmiljörisker som uppstått i samband med spridningen av coronaviruset.
Arbetsmiljölagen är tydlig med arbetsgivarens ansvar för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa som kan vara både fysisk och psykisk. Arbetsgivaren ska ”vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall”.[3] Arbetsgivaren ska göra de ändringar som behöver göras för att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.[4]
Detta ansvar kan inte förhandlas bort. Arbetstagare har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, även under en pågående virusspridning som innebär stora påfrestningar på många arbetsplatser och särskilt dem med s.k. samhällsviktiga funktioner, såsom sjukvård.
För att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar ska alla arbetsgivare bedriva s.k. systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som består av att undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna för att någon kan komma att utsättas för ohälsa på sitt arbete, åtgärda det som behöver åtgärdas utifrån riskbedömningen och följa upp åtgärderna.[5]
SAM har betydelse i alla tider, men välfungerande arbetsmiljöarbete är extra viktigt i kristider. Om det finns något positivt med en kris så ger den en organisation en möjlighet att granska vad som fungerar och vad som inte fungerar i det arbetsmiljöarbete som drivits fram till utbrottet av pandemin.
En konkret risk som kan identifieras på många arbetsplatser är risk för smittspridning. Identifieringen av risken innebär att arbetsgivaren ska bedöma hur stor denna risk är, göra en handlingsplan för att vidta åtgärder för att minimera risken och till slut regelbundet utvärdera hur dessa åtgärder fungerar, om något behöver uppdateras eller ändras.[6]
Att arbetsplatser som påverkas och berörs av coronaviruset gör riskbedömningar och handlingsplaner utifrån de risker som identifieras är centralt i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket och Prevent har bra material för att komma igång med detta arbete.
Pandemin belyser att arbetsmiljöarbete inte får stanna av i kristider, utan tvärtom. Arbetstagare och arbetsgivare behöver fortsätta samverka i arbetsmiljöfrågor och sannolikt även intensifiera sitt arbetsmiljöarbete. Det kan också vara aktuellt att uppdatera de befintliga strukturerna i arbetsmiljöarbetet och reflektera över vad som fungerar och vad som inte fungerar. I grunden handlar strukturerna för arbetsmiljöarbete om med vilka förutsättningar arbetsgivaren bäst kan förebygga ohälsa och driva effektivt arbetsmiljöarbete tillsammans med arbetstagare.
Många organisationer, vad deras produkt eller uppdrag än är, påverkas starkt av omvärldens händelser just nu och vilka förutsättningar de har för att arbeta utåt, mot sina kunder. Arbetsmiljöarbete innebär att en organisation stannar upp och vänder sig inåt för att reflektera. Det är enbart då organisationen kan skapa verklig nytta med sin produkt och nå framgång med sitt uppdrag.
[1] ”Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.” 1 kap. 3 § andra stycket smittskyddslagen (2004:168)
”Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.” 1 kap. 3 § tredje stycket smittskyddslagen
[2] Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker (AFS 2018:4), s. 8.
[3] 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).
[4] Ibid.
[5] Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2001:1).
[6] Ibid.
Rights observations 